WIBAX

PATRIOTS

Wibax Patriots – Strängnäs 8–6

Wibax Patriots – Strängnäs 8–6 (1-3,2-3,5-0)

Patenterad Wibax–vändning bakom segern

Hemmapremiär är en högtid i sig och få saker kittlar lika mycket i magen som när det nalkas tekning en premiärhelg i Norrmalmia. Precis som i seriepremiären var det en nykomling på andra sidan planhalvan. Denna gång Strängnäs som tog klivet upp från division 1 mellersta Svealand. Sörmlänningarna förlorade på hemmaplan mot Tyresö/Trollbäcken med uddamålet 5–4. Med andra ord ett revanschsuget gäng som absolut inte ville hamna på efterkälken tidigt på säsongen.

Röken, ljuset och eldsflammorna hade lagt sig. Det skulle tekas igång! Anspänningen var hög hos oss i hemmalaget och det märktes i spelet ganska omgående, även fast vi hade bra förstabyten mot för dagen rödklädda bortalaget. Bägge lagen tilläts äga boll i egen zon där inget lag pressade det andra. Dryga sex minuter var spelade när Strängnäs spelar bort en misslyckad hög Wibaxpress och kommer i 3 mot 2–läge. När anfallet var färdigspelat stod det 0–1 på tavlan. Redan där presenterade sig matchen bästa spelare, Omar Aldeeb. Målet gav oss ingen nöd utan vi fortsätta spela efter det system vi tror på och hade några bra byten direkt därpå. Kvitteringen kom efter ett längre anfall när Birk Sollenius avslutade med ett direktskott från backplats, 1–1. Om vi spelade bra efter förra målet var det tvärtom efter detta. Bara 34 sekunder senare stod det 1–3. Bägge målen för bortalagen? Omar Aldeeb pricksköt in två identiska mål lågt vid bortre stolpen. I ett numerärt överläge några minuter efter kallduschen skapade vi bra chanser för att reducera, men lite för dålig skärpa i avgörande lägen gjorde att målet uteblev. Det gjorde dem också resterande delen av första akten.

Början av andra perioden blev ännu en kalldusch. Publiken hann inte sätta sig innan bortalaget utökat till 4–1 genom en kontring. Sedan tre minuter därpå lyckades Strängnäs hålla bollen skickligt så att Wibax inte hann genomföra bytet. Under bytet orkade vi inte jobba lika konsekvent som publiken är vana att skåda. Vi hamnade efter i positionerna och det hela slutade med att bollen snöpligt rullade över Oscar Öberg. I samband med målet byttes också John Stiglund in i kassen. Bytet gav oss en chans att börja om på nytt. Spelet växlades upp och vi fick stundtals mycket bättre anfall och mer tid med bollen. Martin Hallén Almroth fick bollen efter ett frislag i hörnet där han gick in mellan försvarare och sprätte upp bollen i bortre krysset. Så kan man också presentera sig för den nya hemmapubliken i seriespel. Kort därefter fick vi powerplay och känslan var att vi hade något bra på gång i rullet. Ett till synes öppet mål för Jonas Strandelin smet precis utanför målvakten vänstra stolpe. Sen kom tredje kallduschen. Omar Aldeeb fick bollen, höll i den i tiotal sekunder, såg ut att tappa bollen, för att till sist frispela en lagkamrat som pricksköt in 6–2 via ribban…
Kunde vi inte göra mål i PP denna chans får vi göra det Strängnäs precis mäktade med. Göra mål i boxplay. På ett exemplariskt sätt hade vi avfärdat i stort sett hela numerära underläget när Erik Nilsson hitta namnge Wuopio som satte reducering 3–6. För övrigt Nilssons första poäng i årets allsvenska. Det var också det resultatet som följde till sista perioden.

I omklädningsrummet pratade vi om att tro på det och att vi vänt värre underlägen tidigare. Skillnaderna i det taktiska spelet var att pressa deras backar högre upp i banan, där kunde vi tjäna mycket ansåg vi. Energinivån var på topp när vi tekade igång och vi satte genast högre press. Vi vann tillbaka bollen omgående och kunde komma på våg på våg. Det fanns ett problem. Strängnäs hade en storspelande målvakt. Känslan var att vi mindre bombade bortalagets mål, men tyvärr fick vi inte samma medstuds som Strängnäs hade i första halvan av matchen. Avsluten gick ofta strax utanför alternativt på målvakten Henrik Ojeda. Det var som en frustration som byggdes upp. Drygt sju minuter hade gått när Jonas ”JK” Karlsson dundrade upp bollen i första krysset i det sånär helöppna målet. Det var ”Ekke” som serverade ”JK” på silverfat. Noterbart är att dessförinnan hade ”JK” missat öppet mål. Norrmalmiapubliken blev lättade och fick känslan att ”det här kan gå”. Därefter gjorde vi tre raka mål. De gjordes av Jonas Strandelin, ”JK” igen och Emil Johansson. Plötsligt hade vi ledningen med 7–6! En lärdom vi tog med oss från premiärmatchen var att inte backa hem precis som Hudik/Björkberg gjorde vid deras kvitteringsmål. I samband med 7–6-målet på Norrmalmia tog bortalaget timeout. Vår timeout ägnades till att fortsätta gjuta in energi och fortsätta den höga pressen och bara mala på. Strängnäs kom upp lite mer i banan och skapade halvchanser. Här växte inbytte John Stiglund fram och visade varför han är bland seriens bästa målvakter. En mur rent ut sagt. Inte ens när Marcus Renberg tog en utvisning lyckades Strängnäs skapa riktigt farliga målchanser. Vårt slit för varandra var imponerade. Nästa noterbara detalj i spelet var när Jonas Landström satte slutresultatet 8–6 och vi fick vinna vår andra på lika många försök säsongen 2015/16.

Till sist…
… hade Strängnäs inte fått sina bortatröjor från tryckeriet och därför var tvungna att spela med sitt hemmaställ. Därmed får vårt hemmaställ (rött) vänta till nästa hemmamatch. Såvida inte Kais Mora får samma problem, som också är röda på hemmaplan.
… Har Martin Hallén Almroth gjort lika många mål redan som han gjorde under hela säsongen i division 1 ifjol. Dessutom: Han gör bara snygga mål. Alla sitter alltid i krysset.
… Har Villiam Aspegren (Balrog) gjort nio poäng på tio gjorda Balrogmål.
… Har vi näst mest bredd, åtminstone om man ser till spelare som gjort minst två poäng på de inledande omgångarna. Vi har åtta stycken. Bara Järfälla (9st) har fler. Vi har dock flest spelare som gjort poäng.
… Sköt vi nästan dubbelt så mycket skott denna hemmapremiär till skillnad från förra säsongen

Birk Sollenius